Jo, jag har kommit fram till svar eller nästan-svar på några av de saker som jag funderat på. Och kommit på några nya saker att fundera på.
Dels har jag förstått att det inte kommer bli av att vi åker till Grekland och jobbar i sommar. Det är S som måste tänka på jobbet här i Sverige, och det förstår jag och stöttar jag helt. Även om han inte har sagt det 100 % så har jag förstått att han inte riktigt vill åka, och då blir det inte så. Det är förstås tråkigt tycker jag. Det är egentligen inte att jag tror det skulle vara så himla mycket bättre där borta. Men jag behöver verkligen komma bort känns det som. Jag är så trött på allt här. Jag behöver en paus från livet, ruska om allting lite. Just nu är jag besviken på så mycket och det känns inte kul. Det behöver nödvändigtvis inte vara bättre någon annanstans. Men jag behöver känna att gräset inte är grönare på andra sidan. Well well, det är bara att bita ihop och kämpa framåt, så bjuder väl livet på någonting så småningom.
Blir inga varma kvällar på Santorini....
Jag ska fortsätta med balsammetoden och är inte helt nöjd med min klippning av håret trots allt. Jag visste att jag inte skulle bli nöjd. Och nu vet jag inte om jag ska vara besviken på mig själv att jag inte stod på mig och funderade klart innan jag bokade klipptid, eller om det var lika bra att det blev som det blev för jag skulle inte blivit nöjd i vilket fall. Sen, när jag funderar lite till, så är det ju skit jävla samma, det är bara hår för faan. Vem bryr sig!!?
Men jag är nöjd att jag klippte bort så mycket som jag gjorde...
Uppsatsen är ett never-ending-project, nu vill min handledare att jag ändrar lite i teorin och i diskussionen och jag får helt enkelt slänga upp den här tunga jävla stenen på ryggen igen och gå ett varv extra. Jag har måndag och tisdag på mig. Resten av veckan måste jag plugga till en tenta som ska skrivas på lördag. Vilket är ett skämt egentligen. Så svår tenta så jag får ångest bara av att tänka på den. Men jag måste iaf försöka. Mirakel har väl hänt förut?
Jag har ingen aning om hur framtiden ser ut. Jag måste hitta ett jobb. Jag måste få klart allt till min examen. Jag måste se till att ha jobb så jag klarar mig tills jag hittar ett heltidsjobb. Det får väl gå som det går. Finns ju de som har betydligt större problem. Vet ju att det löser sig så småningom men jag gillar inte att inte veta något. Önskar också att jag inte var så trött på allt allt allt.
Hm, jag kanske borde skita i att skriva blogginlägg när jag är på det här humöret...
Kommentarer
Micha säger:
Man FÅR känna sådär Sara. Alla har dåliga dagar och ibland perioder. Det löser sig sa hon som sket i vasken.
Du är sjukhelvetes duktig som får dagarna att gå ihop som du gjort i flera år. Plugg, jobb, annat jobb, plugg, tenta, kompisar, familj, jobb.. Har aldrig fattat hur du fixar allt men det gör du. Tänk så istället. Eller tänk såhär; det hade kunnat varit värre. Du hade kunnat vara insnöad hemma och inte tagit dig någonstans och inte ens kunnat göra en bråkdel av allt du KAN göra.
Make a list och kör! -knuffar uppför backen-
Å du, en sak till, ett jobb hittar du - det lovar jag dig. Den som inte anställer dig, med dina kunskaper och din erfarenhet är ett hårdkokt ägg. Now that´s THAT!
Svar:Tack kära för din pepp <3 Det löser sig nog till slut, som du säger :)
Sara
2013-02-14 | 16:48:40
Louise Parman säger:
Haha Sara, jag kommer aldrig få höra dej nöjd va?
Svar:Hehe, nä jag har inte rätt förutsättningar så antagligen inte...
Det handlar inte så mycket om vad jag gör. Snarare vad jag funderar på, och vad jag tycker och tänker. Jag testar lite grejer, tipsar om det som är bra och varnar om det som är dåligt.