riflessioni.blogg.se

Imorse vaknade jag när S gick upp ur sängen för att gå till jobbet. Vi var ute en kortis och gick och la oss vid 2.30 kanske. Eftersom jag är jag så var jag astrött imorse. Så jag byggde in mig i kuddar (brukar göra så...) och skulle bara vila en stund till.

Det sista jag minns är ljudet av kaffebryggaren eller vattenkranen i badrummet, jag minns inte riktigt. Sen, det som känns som ungefär en minut senare, är allt HELT tyst. Och jag har varit helt omedveten mellan kaffebryggare/vattenkranen och HELT tyst.

Jag låg kvar och lyssnade efter S. Men jag insåg att han hade gått. Kollade på klockan och den var 11.15. Så han måste ha gått för minst en timme sen!

Det är sjukt när man tror att man bara har blundat en liten liten stund, men det i själva verket har gått timmar. Ganska obehagligt ibland tycker jag. Att man är så omedveten när man sover alltså. Vad som helst kan ju hända när man sover, utan att man märker. Jag är ofta väldigt lättväckt. Brukar vakna bara S sätter nycklarna i dörren när han kommer hem sent.

Drömde en så jävla äcklig dröm i natt också, den tänker jag inte berätta om för den var för äcklig!