riflessioni.blogg.se

Funderingar

#26 Vilka är de??

Kategori: Samhälle

 
Jag är nog inte den enda som förfäras av all rapportering om våldtäkter. Jag mår lika dåligt varje gång jag läser om det. Det är så fruktansvärt!
 
Den morgonen jag läste om tjejen som varit på väg hem i Sundbyberg, antagligen på samma sätt som hon varit massor med gånger innan. Samtidigt som jag själv och många andra  låg och sov i lugn och ro i våra trygga sängar blev den här tjejen överfallen och våldtagen av fem killar....
 
Alltså.... Det är ju den värsta mardrömmen. Det är vad man varit rädd för sen man var liten. Och för henne blev mardrömmen sann. Hon hade inte kommit därifrån på en timme! Hon var ensam, helt själv, och fem killar ger sig på henne. Hon måste ha känt sig så hjälplös. Mitt i centrala Sundbyberg! Det kan ju för fan bara ha varit en tillfällighet att ingen annan var i närheten just den timmen på dygnet. Ingen som kunde hjälpa henne. Stackars tjejen. Jag hoppas de jävlarna åker fast och blir straffade! Utrfysta av sina vänner. Fulla av skam och ånger hela livet. Jag vet inte om det hjälper tjejen. Gjort är gjort. 
 
Jag kan inte förstå vad som kan få en kille att göra något sådant. Att ens tänka tanke. Att sen göra handling av tanken. Var gick det fel? Vad var det som gjorde killen till en våldtäktsman? Sitter det i psyket? Omgivning? Uppfostran? Grupptryck? Jag fattar inte. 
 
Och här om dagen. Någon äcklig hemsk människa som överfaller och våldtar en 9-årig flicka. Som åker pulka. Med sin 5-åriga lillebror. Medan pappa bara skulle springa in i köket en snabbis och tina köttfärs. Hur ska hon kunna känna sig fri att leka igen? Känna sig trygg. Lita på andra vuxna. Nej fy fan. Lilla lilla flicka. Jag hoppas verkligen att det finns duktiga barnpsykologer.
 
Jag önskar bara det fanns något man kunde göra för att förhinda de här svinen till män att göra sånt här. Jag vet inte om det har blivit värre på senare tid, kan inte statistiken och man vet ju inte hur stort mörkertalet var/är. Men det känns som man läser om det här hela tiden. Det tar liksom aldrig slut. Vad har hänt? Vilka är de här männen som gör sånt här? Är alla psykopater? 
 
Jag har aldrig känt mig rädd eller orolig när jag gått själv hem. Jag bor visserligen mitt i stan och det är sällan man går helt ensam på gatorna. Men det är ju tydligen ingen garanti. Det var ju någon som nyligen blev våldtagen utanför NK! :( 
 
Usch, fy! Jag är så ledsen för alla flickor, tjejer, kvinnor som har råkat ut för det här. Stoppa våldtäkterna nu!
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: