riflessioni.blogg.se

Funderingar

#71 Rasister Rasister

Kategori: Samhälle

 
Jag blir så förbannad så det bränner i hela kroppen när jag läser om rasismen i Sverige. Och tyvärr läser jag om det varje dag. För mig är det obegripligt hur människor i det här landet kan uttrycka sig, agera och tänka om andra människor. Hur det helt kan sakna medmänsklighet.
 
Borde de inte veta bättre?
 
I Sverige har vi ändå tillgång till information. Vi har fått utbildning sedan vi var sju år. Vi får se på TV och läsa böcker och resa nästan var vi vill i hela världen. För mig känns det så oerhört obildat, ointelligent, bakåtsträvande, hjärndött och omänskligt att ha rasistiska åsikter och tankar. 
 
Jag kan inte få in i mitt huvud hur någon kan tycka att en människa är annorlunda än en annan, baserat på var denne kommer ifrån eller ser ut. Inte bara annorlunda, utan sämre, mindre värd, utan samma rättighet som andra etc. 
 
Bara några aktuella exempel som gör att jag får ont i magen:
 
- Ambulanspersonalen i Gävle som vägrade att köra en pojke till sjukhuset, efter att pojken suttit 6 meter upp i ett öppet fönster i minusgrader och tänkt hoppa för att ta sitt liv. Han skulle inte få stanna i sverige. Han var helt själv, och 16 år. Efter en timme hoppade han men landade i madrassen som räddningstjänsten placerat under fönstret. Ambulanspersonalen hade sagt "Det är likabra att låta honom hoppa, det är ju bara en flykting". Och sen vägrat köra honom till sjukhuset.... Kan ni förstå hur ambulanspersonalen resonerade där? Rasism.
 
- Busschauffören som delade in passagerarna i två olika bussar - en för dem med utländskt utseende och en för dem som såg svenska ut. Villken jävla idiot, stå där och leka Hitler, vidrigt! Han fick sparken - bra!
 
- Tobias Billström som säger att de som gömmer flyktingar inte är trevliga svenska damer som är blonda och blåögda, utan flyktingarnas egna landsmän. WTF?! 
 
- Jag lyssnade på Sanna Brådings program i Metropol, hon hade två tjejer som gäster. De var båda födda och uppväxta i Sverige men hade utländsk bakgrund:
- Den ena tjejen hade blivit stoppad i tunnelbanan en vanlig morgon på väg till jobbet av en civilpolis som frågat om hennes legitimation (reva-projketet förstås). Hon hade ingen vanlig legitimation, men hon hade sitt pass, och gav det till polismannen. Han tittade på det och såg att det var utfärdat i Botkyrka, då frågade han spydigt "Botkyrka? Det kanske är där du har köpt det här passet?" 
- Den andra tjejen hade blivit stoppad på samma vis, och fått frågan om hon kunde tala svenska (vilket för henne var en ganska absurd fråga eftersom svenska är hennes förstaspråk och hon bott här hela livet etc) så hon svarar på ett skämtsamt sätt "Absolut, men med lite grekisk brytning!" Med iskall blick och helt allvarlig stämma hade polisen då frågat henne "Är du dum i huvet eller?". 
 
Förstå att bli frågad om legitimation, när du åker tunnelbana på väg till jobbet, i din egen stad i ditt eget land där du bott hela livet. Bara tanken känns overklig va?
 
Det finns så många smygrasister i det här landet så det är skrämmande. Det finns många som öppet är rasister för den delen också, förstås. Det finns många som säger "Jag är inte rasist, men...". 
 
Jag blir ledsen, uppgiven och arg när jag hör och läser om det här. Jag vill göra något åt det men jag vet inte vad. Så jag kommer i alla fall fortsätta posta alla artiklar i ämnet på FB, för att påminna alla om problemet. Fortsätta RT:a på Twitter och följa debatten. För jag tycker det är skrämmande. Och jag kommer fortsätta säga ifrån och tycka till, och prata om det. 
 
Och jag ber er som har barn, tänk på vad ni säger när de hör på. Tänk på vad ni lär dem att tycka om andra människor. Som Alexandra Pascalidou skrev i sin Metro-kolumn* härom dagen: Ingen föds till rasist! Det är något som kommer i arv från föräldrarna och andra i omgivningen. Allt man hört under uppväxten. Från samma artikel av Pascalidou avslutar jag med det här:
 
En grekisk journalist frågar en flicka i första klass: ”Hur många pakistanier, romer och albaner har ni i klassen?”
 
”Inga. Vi har bara barn i klassen” svarar sexåringen snabbt.
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

  • Rania säger:

    Bra skrivet Sara! Men tyvärr så har det alltid varit så och jag tror inte att något kommer förändras. Det blir bara värre och värre...Det är ett stort problem med många inblandade känslor och oändligt många saker att säga.
    Från personliga erfarenheter så vill jag bara säga att jag har ställts inför rasism både i detta land som jag är föddi, samt landet där mina föräldrar kommer ifrån. Här är jag ingen svensk och där är jag ingen grek. Jag tror att för ett barn det är för förvirrande och frustrerande att växa upp på det sättet. Rasism finns överallt, över hela världen.
    Vad jag kan göra är att se till att uppfostra mina barn på det sätt som jag växte upp. Inte kunna se skillnad i färg, storlek eller särskilda behov. All skönhet och omtanke hos människor finns inuti...


    Svar: Ja, det finns överallt och det verkar tyvärr som att det blir värre. Jag tycker det är viktigt att inte låta det bli normalt, att fortsätta prata om det och bli förvånad och upprörd. Och att som du säger, föra vidare till nästa generation att inte se skillnad på människor utifrån hur de ser ut eller var de kommer ifrån.
    Sara

    2013-03-25 | 09:43:31

Kommentera inlägget här: