#111 Lata dagar...
Kategori: Livet
Ja, om det var så att du råkade titta in här igår så märkte du att bilderna på kyrkorna inte alls gick att se. Men det har jag fixat nu, så nu går de att se. Kolla själv om du inte tror mig!
De senaste dagarna har jag inte gjort så värst mycket faktiskt. I fredags var vi på ettårskalas, fy helvete vad dåligt jag mådde i lördags! Alltså dåligt! S's kompis A, vars ettåring vi firade, mådde också svindåligt men det gick över snabbare för honom. Han var liksom människa i lördags, men det var typ inte jag. Jaja, på kvällen skulle vi gå ut och träffa A&K igen men jag klarade fan inte av att följa med. S gick ut men kom tillbaka efter 30 minuter för ingen av de tre ville lämna mig ensam hemma. Gulligt. Så vi beställde mat istället. Hur som helst, det jag ville säga var att i lördags gick jag inte utanför dörren en enda gång.
Igår hade vi en fin dag. Vi gick med några av S's kompisar och deras barn till en fiskrestaurang vid vattnet och åt lunch länge. Sen åkte vi hem till K's föräldrar som har en fin trädgård med pool, och där satt vi hela kvällen och hade det bra helt enkelt. Jättefina människor är de allihopa.
Det blev en lång dag/kväll, vi åkte hem till A&K och satt på deras balkong och nattade lille M (ettåringen alltså). S var så trött när vi skulle åka hem så jag fick köra. Inte så kontigt förresten, jag tror han drack 2 flaskor ouzo på lunchen..!
S är lycklig här och det är jag med. Nu har vi ju semester, men jag måste ändå säga att livet känns lättare när det är varmt och fint väder. Det ska inte bli kul att åka hem på lördag. Jag har ju dessutom inget jobb att komma hem till utan kommer väl gå runt där hemma med ångest mest. Jaja, det är nästa veckas problem.
Nu kommer lite bilder...
Här är utsikten från restaurangen där vi var igår.
Här satt jag i torsdags och lyssnade på radio i kvällssolen
I onsdags var vi vid ett café vid vattnet och drack café freddo
I onsdags var vi på en zoo-affär och tittade på hundvalpar och andra djur.
I onsdags låg jag på en pir och käkade körsbär. S ville förstås inte vara med utan fixade lite ärenden under tiden. Jag har faktiskt inget alls emot att vara ensam på stranden, jag ligger ju ändå bara där och läser eller lyssnar på musik/podar. Jag gillar dock inte sandstrand så mycket, jag tycker om om självaste sanden.
Här står jag i onsdagsmorse, om jag inte minns fel, och tittar ut över Glyfada från S's balkong.
Ja, och så den här lilla söta saken. Hon bor för tillfället i en zoo-affär här i närheten. I Grekland är det ju till skillnad från i Sverige inte ovanligt att hundvalpar säljs från djuraffärer på det här viset. De sitter liksom i burar och väntar på att någon ska komma och välja dem. Just den här är ca 3 månader gammal och som ni ser, sjukt söt. När jag kom och klappade henne la hon sitt huvud i min hand och bara tog emot liksom. Jättegullig. S är såklart helt såld, och har sedan dagen vi var där tittat på mig med puppy-eyes och sagt att vår lilla bebis väntar på oss i sin bur och vill att vi kommer och räddar henne. Han vill verkligen ha henne. Jag får säga nej, att det går inte, han får vänta lite till innan han kan få en hund. Han tittar på mig med sårad blick då. Ja, det låter som jag talar till ett barn och inte min 33-årige fästman. Om jag hade en möjlighet och om det var ett bra läge, skulle jag inte tveka en sekund att köpa henne. Hon kostar 500 euro.
